Hur skulle världen vara utan alla idioter? Vad är en idiot... Någon som är otrogen mot sin partner eller någon som har mördat någon... Det finns nog olika grader av idioti... Om jag hör ordet "mördare" så tänker jag någonstans "idiot". Men alla mördare är inte idioter... Det krävs bara ett ord för att ni ska förstå vad jag menar, "självförsvar".

Ordet idiot kan poppa upp i huvet några gånger om dan. Men jag har funderat lite och ibland kan idioter till och med göra vår värld bättre. Tror ni mig inte?

Hittler? Han gjorde många hemska och idiotiska saker... Men om han hade gjort det han gjorde så skulle det kommit någon annan som kanske var värre... Det är inte omöjligt...

Men jag tror på ett samhälle med lite idioti i det... Sen samtidigt så kan det ju vara så att det som uppfattas som idioti för dig kankse inte gör det för mig...

Hoppas ni förstår vad jag menar...

Okej... Jag börjar bli liiite irriterad på mig själv nu... Detta kommer låta galet men om ni tycker det så bara sluta läs okej...
När det gäller någon jag gillar så blir jag bokstavligt talat galen...

Min morbrors frus son... Vi är inte släkt! Vi är inte kusiner som min kompis trodde när jag sa det på det sättet!
Min morbrors fru var tillsammans med en annan kille innan min morbror och där fick hon en fantastisk son eller?

Iaf... Jag har aldrig tänkt på honom på det sättet först nu... Jag kan berätta hur mina känslor blev från början till slut...
När min morbror och hans mamma blev tillsammans så sågs vi ju vid alla familjesaker... Typ.
När min morbror och hans mamma gifte sig 2011 så var jag 14 och han 16. Det enda jag såg när jag tittade på honom var en nörd i glasögon eller ja, typ. Jag var 14 och mitt intresse för killar började att växa...
När han la till mig på Facebook så blev jag glad på något sätt och jag kunde inte förstå varför...
Samma dag som vi blev vänner på Facebook träffar jag min morbror och han säger något i stil med "Var det nya pojkvännen du la till på Facebook" och jag svarar att det var han som la till mig.
Då började jag öppna ögonen... Helt plötsligt gick han från nörd till lite gullig.
I våras så sa mamma till mig "*han* är väl söt, Kitty" Jag svarade med att skratta och säga "kanske det".
Det var inte förrän nu i somras jag insåg att fan jag tror jag är kär...
Han tog studenten iår... På hans student var han uppklädd och min svaghet är killar i skjorta och kavaj... Jag typ smälter DIREKT! Det var då han gick från gullig till snygg.
På hans student var han riktigt trevlig och rolig.
För ca 2 veckor sen så var vi bjudna på grillfest hem till min morbror och innan vi skulle åka insåg jag det... Det skulle bara vara en vanlig grillfest men jag tog detta på blodigt allvar... Jag skulle hinna duscha, fixa håret, ögonbrynen osv... När jag kollad mig i spegeln och funderare på vilket linne jag skulle ha så frågade jag mig själv "varför bryr jag mig?" Då insåg jag... Helvete säg inte att jag är kär... Jag brydde mig pga att han skulle vara där...
På grillfesten flörtade jag ovanligt mycket för att vara mig... Vi spelade kubb och jag sa att jag bara ville vara i samma lag som honom och det fick jag ;)
Jag funderade på att röra vid hans hand men jag fegade...
Här om dan så var jag hos mormor och passade min morbrors hund för dem skulle bort och när dem kom för att hämta den så skulle då *han* övningsköra hem... Han backar och när han då ska växla så släpper han kopplingen för fort så bilen stannade... Jag och mormor kollade på honom och började småskratta och han veva ner rutan och säger "Ni kan gå in, det finns inget att se" mormor skriker då "HAHA han blir nervös för att Kitty kollar på" -_-' MORMOR! Snacka om piiiinsamt...

Idag så var jag hos min morbror med mormor för mormor skulle lämna *hans* födelsedags present som är "bara" någon vecka sen... Men iaf hon skulle ge blommor och pengar och hon ger det till mig för hon ville att jag ska ge det men jag sa "det är inte från mig" och gav tillbaka det till mormor... Och då ger hon det till honom och säger "Kitty vågade inte ge dig blommorna haha" -_-' MORMOR!!!

Detta är iaf det som hänt... Jag tror jag är kär men jag vet inte... Alla andra killar jag trott jag varit kär i har jag nog bara känt en form av dragning kring den "sexuella" biten... Men kring honom känner jag som när man kände när man var 10-12 år och var "kär" och hade inga tankar på sex... Detta är sjukt...
Kände bara för att dela med mig av denna känslan med er... Men jaja ska sova nu ^.^