Igår var detta sista dagen med min psykolog... Hon går i pension nu och jag kommer få en ny...
Jag har pratat med mamma och fått fram lite om bråket som vi har hemma :)
Det känns faktiskt bra... Efter mycket skrikande och sånt men det löste sig och jag hoppas på att min låtsaspappa kommer börja prata med mig när han kommer hem från jobbet...
Jag försöker vara mer positiv hemma men det är så sjukt jobbigt för jag kan inte! Jag tänker "okej, idag ska jag vara positiv och glad" men det slutar med att om någon frågar hur jag mår så är svaret inte "skit" längre utan "trött" :/
Måste kämpa med det...
Och nu kommer en fråga som jag måste ta itu med... Ska jag börja på antidepressiva tabletter?! Är det värt ett försök? Grejen är den att jag är sjukt emot det för det är så lätt att bli beroende... Jag vill bara se om det blir någon effekt av det för jag måste!
Jag tänker på självmord hela tiden och vad ska jag göra för att såra andra... Och med "såra andra" menar jag dom som sårat mig till exempel min pappa!

Idag är jag "sjuk"... Vi har en matteredovisning som handlar om olika talasystem och jag vill inte vara där för dom som jag har redovisningen med är min tjejkompis i klassen och de 2 nya tjejerna.
Min tjejkompis har gjort allt arbete och hon vägrar att visa vad hon har gjort för dom så om jag skulle vara där vid redovisningen så skulle jag och min tjejkompis framstå som vi gjort allt och inte dom... Men saken är den att dom har frågat Hanna vad är der vi ska göra? Hon svarade bara jag fixar det och har inte gjort något till dom!
Så jag vill inte framstå som att jag hatar dom för det gör jag inte! Jag trodde min tjejkompis hade berättat för dom eller iaf delat power pointen men nej! Så jag är hemma idag så iaf jag inte framstår som en skithög!

 

Sanisen.bloggplatsen.se

7 november 2013 19:34

Hej jag tycker du ska ge antidepressiva en chans för dom kan vara skit bra på vissa hjälper de och vissa händer inget men ja vissa blir beroende men märker du att du börjar bli de så försök sluta kanske är lättare sagt än gjort .....

kittymjau

12 november 2013 07:02

Ska prata med min nya psykolog och se vad han/hon tycker... Men visst du har rätt! Kanske lika bra att ge det en chans! :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att vara olyckligt kär är en jobbig men en härlig känsla på samma gång. Jag har insett att jag måste prata med F för eller senare om mina känslor men som ni kaaanske förstår så väljer jag senare.   Han gillar denna andra tjejen vid namn Jessica...

Jag har skrivit om killen F innan. Den roligaste, snyggaste och fantastigaste människan jag känner.   Saker ni behöver veta. 1. Hans kompisar sa till mig atthan var intresserad. 2. Vi kysser varandra på en fest. Jag blev intresserad eller jaa...

Var på en festival med några killkompisar... Jag var ensam tjej... Det följde iaf med 2 killar jag inte kände sen innan... En av dessa killar var bara med en av dagarna och vi snackade inte så mycket. Han andra snackade jag med men han var liiite s...

Festen: En novell av Kitty   Det var ännu en lördag.. Jag kollade mig i spegeln och satte på mig mascaran och drog handen genom mitt långa, vågiga bruna hår. Jag hade på mig min vita klänning som satt tight på min smala kropp. Jag hörde en bil ...

Till alla nyblivna föräldrar som har Facebook! Lägg INTE ut bilder på er unge. Det räcker med en bild men att varje dag är bara irriterande. Jag förstår att ni är stolta och vill visa upp ert lilla mirakel men inte varje dag. Sen vil jag också att ...